Killen med de handskrivna skyltarna gillar man
I helgen var det Uppsala Beer & Whisky igen. Jag har en lång tradition och därmed en smula erfarenhet av sådana här tillställningar. Min första dejt med gubben som nu är min man sedan 23 år var på just en sådan här mässa. Han har sedan dess utvecklat ett sällan skådat ölnörderi, medan jag fortfarande går runt och provsmakar och aldrig kommer ihåg sorter eller ens om de var goda …
Fyrishov var fullt av en hel del kompisgäng, pardajter, några paranta damer med rollator och andra. Många nördar och en hel massa vanlisar.
Nuförtiden låter jag maken ta täten, jag hänger på och provar sådant som jag tycker verkar lite spännande.
När det finns en stout från ett favoritbryggeri som smakar kola och salt kan man ju inte riktigt bara gå förbi.
Man ser snabbt vilka bryggerier som har stålar. Det är bardiskar med lyse och snygga montrar, enheltligt klädd personal, egen musik, t-shirtar och nyckelband. Det är inget fel med det så klart, men när man som jag i helgen, hittar en ensam kille i rutig skjorta med fyra pumpar med handskrivna lappar så blir man både glad och nyfiken. Man vill ju prova. Och det gjorde jag … och jeeezuz vad jag inte ångrar det.
Baltic Bridge: maple, vanilla, blueberry Imperial Stout från Akia bryggeri – lägg det på minnet. Får du någonsin chansen att smaka, så gört. En mörk mustig jävel med söt smak av blåbär … ni vill inte missa den!
Mitt betyg: ♥ ♥ ♥
Kram Susanna Lans
