Pubhäng är en favoritgren!
Att glida in på en skön pub och få en välkomponerad Brown Ale tillsammans med nån du gillar – det är ju drömläget!
Alla är bra på olika saker, det är ju en av finesserna med oss människor. Jag är så gammal att jag tror mig ha ganska bra koll på mina egna skills. Och jag skulle nog, lite oblygt, vilja påstå att pubhäng är en gren jag behärskar ganska väl.
Jag gillar när det är skum belysning, när baren är full av spännande bärs och när man får vara en smula anonym, fast ändå alltid med en känsla av att just jag är hjärtligt välkommen och ska känna mig precis som hemma.
Jag blev ganska tidigt intresserad av öl. Och då menar jag inte det där intresset som sträcker sig till ljummen langad bärs i burk smygdrickandes i en skog bakom en bygdegård i säg … Lagga när du gick i 8B. Utan provsmakning och spännande nytt.
Min första riktiga dejt med han som i dag är min make sedan evigheters evighet var på en öl- och whiskymässa. Det blev en tradition vi höll fast i hårt under många år.
I dag har han gått vidare och dricker märkliga grejer som ser ut som apelsinjuice och inte sällan är sura. Jag har gått åt det andra hållet och blir glad av en mastig stout med innehåll som ibland för tankarna till en lyxig efterrätt med extra allt.
Favoriten genom åren är annars en stadig Brown Ale, men jag har förstått att det är lite hopplöst ute just nu. Men bor man i en stad som Uppsala löser det sig oftast ändå. Man hittar alltid rätt någonstans. I skum belysning där man får vara en smula anonym, men alltid hjärtligt välkommen
Puss & Kram/Susanna