Det fanns en tid då ”att åka Relationsbåt” var en stor snackis i Uppsalas näringsliv och bland folk lite här och där. Då man för allt i världen ville ha en hytt och biljett och man var päpp upp till tänderna när det började närma sig.
Dåförtiden jobbade jag på ett Mediehus som var en självklar spelare på de där båtarna.
De gick oftast fram och tillbaka till Åland och vi var inte svinmånga som hade koll på att vi faktiskt kom fram till ön innan det var dags för hemfärd. Den sista båten stannade dock till på Gotland och jag minns mest en oväntat intressant föreläsning av Fredrik Reinfeldt och att rumskompisen kom hem sent …
Det här var ett ypperligt tillfälle en gång om året att knyta kontakter, prata till punkt med nya och gamla vänner inom branscher av vitt skilda slag. Det var mingel, föreläsningar och en massa gott. Det var också dans och hålligång.
Jag har spelat pingis i vänthall, sjungit allsång runt en flygel i pianobar, stapplat ut på bryggan mitt i natten för att hämta nytryckta specialtidningar till gästernas frukostmackor. Ett år lanserade vi en tv-kanal under succéartade former och Stefan Holm vs Patrik Sjöberg stod på agendan.
Jag har också lyssnat på föreläsningar, många föreläsningar. Minns inspirerande Mia Törnblom och någon galning som raljerade över sociala medier, det kan ha varit Anders Hansen. Jag kommer också ihåg en debattliknande presentation kring en dröm som sedan blev sann om ett hotell som skulle ge tillbaka till den lokala idrotten ute vid Gränby Sportfält.
Jag har framför allt träffat folk som jag än i dag ser som vänner.
Den sista gången skrev jag en krönika om att jag skulle räkna kramar under resan, som då gick till Gotland. Om jag inte minns helt galet så blev det nästan 500.
Sen blev det lite tomt. Gissar att konceptet tog ut sin rätt, att det var dags att hittat på nytt.
Men nu är Relationsbåten tillbaka! Det gör mig glad. Lite, lite känns det som att gå på återträff med gymnasieklassen, men jag tror (och hoppas) att det blir betydligt roligare än så.
Jag tänker att det här handlar om nya tag till en helt ny destination och med ett nytt upplägg.
Givetvis hoppas jag på allsång runt flygel i pianobar, kanske lite pingis, dans och hålligång. Jag har stora förhoppningar på en hel massa nya bekantskaper inom branscher av vitt skilda slag och en och annan bestående vänskap.
Även den här gången kommer vi att gå i land på Gotland. För mig är det första gången på Almedalsveckan. Jag har förstått att det finns massor att ta sig an där. Att lyssna till, inspireras av och kanske, kanske kan man få en sipp rosé …
Jag är så päpp och målet måste ju vara att slå det där kramrekordet från 2015.
Hoppas vi ses/Susanna
