Jag hade stora loppisplaner för sommaren. Att strosa bland gamla pinnstolar, udda kaffekoppar och lampor ingen behöver.
Så blev det inte.
Sommaren började med hårda kubbfajter i Vasaparken tillsammans med de finaste av vänner innan lite lokalt sväng med The Bankhouse Brothers på The Kaliber Room. Sedan gick musikproppen ur.
Jag har, bland annat sjungit halleluja och prisat gud tillsammans med Orup i parksnäckan, KAJ är en favorit. Och Simon Superti levererade precis lika bra som på Katalin i vintras.
Det blev tre magiska kvällar i Botan. Vi checkade in på hotell, och lekte semester en hel lång helg, med sol och folkfest till The Ark, Magnus Uggla och Sting. Och ingen är mer förvånad än jag över att det är Uggla jag kommer att minnas bäst.
Och är man, som jag, dam 50 plus fanns det förstås få alternativ till Danny Saucedo i Parksnäckan.
Och sommarnatten på Söderströms i Öregrund med Da Buzz på scenen var sommarens höjdare.
Årets semestertripp gick till Gysinge och favoriten Christian Kjellvander. Support visade sig vara indie/country artisten Rebecca Tilles. Från Harbo. För mig helt okänd. Vips hade jag en ny favorit!
Sommarens tuffaste kväll blev Parksnäckan med Dismember, Vomitory, LIK, Offerblod och Sanctrum. Min vingkvinna Charlotte följde motvilligt med, i ösregn – och jag vill hävda att hon mot slutet var liiiite, liiiite övertygad.
Det blev ingen loppissommar. Kära maken är larvigt glad för det.
Kram/Susanna
