Hur sårbar är din arbetsplats? Vet du var era råvaror kommer ifrån, vad som händer om en viktig leverans uteblir – eller vilka resurser som i dag lämnar verksamheten som avfall?
Det kan låta som frågor för den som arbetar med krisberedskap. Men de är också frågor om utveckling för ett mer livskraftigt samhälle.
Klimatförändringar, geopolitisk oro och ökade krav på beredskap förändrar spelplanen. Nya risker skapar nya behov – men därmed också nya affärsmöjligheter.
Och ofta börjar det med forskning.
Här har Uppsala ett försprång. Två universitet, starka forskningsmiljöer och företag som omsätter kunskap och innovation i konkreta lösningar.
Uppsalaföretaget NitroCapt utvecklar fossilfri kvävegödsel med hjälp av luft, vatten och förnybar el. Det kan både minska klimatpåverkan och göra jordbruket mindre beroende av importerad gödsel.
DABCE arbetar med vattenlösningar utanför de traditionella systemen och fiskodling på land – lösningar som kan bidra till både lokal livsmedelsproduktion och ökad motståndskraft.
På SLU arbetar forskaren Ingrid Stridh med att ta vara på resurser som annars går förlorade i livsmedelsproduktionen. Den uppmärksammade Blodbrownien visar principen på ett konkret sätt: det vi betraktar som avfall kan vara någon annans råvara.
Tre väldigt olika exempel som visar hur hållbarhet och beredskap allt oftare går hand i hand – och hur lösningarna kan skapa nya affärer.
För dig som arbetar med inköp kan det handla om att minska beroendet av enskilda leverantörer, importerade råvaror och långa leveranskedjor. För dig som är hållbarhetsansvarig om att hitta cirkulära lösningar som både minskar klimatpåverkan och sårbarheten. Och för företagsledningen finns ytterligare en fråga: Vilka nya affärer uppstår när samhället börjar efterfråga robusthet lika mycket som effektivitet?
Och det är förstås inte bara i Uppsala det händer.
Nära Sverige AB odlar grönsaker vertikalt i bergsrum och urbana miljöer och visar hur lokal matproduktion kan flytta in på platser som vi tidigare inte ens betraktat som möjliga för odling.
Lokal produktion. Alternativa råvaror. Kortare leveranskedjor. Att använda sådant som tidigare betraktats som avfall. Lösningarna ser olika ut, men de pekar åt samma håll: det som gör oss mer hållbara kan också göra oss mindre sårbara.
Men det finns en avgörande förutsättning: det måste också gå att göra affär av det.
Mathias Cöster från Uppsala universitet beskriver det genom en Business Canvas med tre golv: lönsamhet, miljö och social hållbarhet. Med sportskoföretaget Icebug som exempel visar han hur de tre perspektiven kan bli delar av samma affär i stället för konkurrerande mål.
Det är också utgångspunkten när Uppsala:2030 den 25 september samlar forskare, företag och experter på IFU Arena under temat Från kris till konkurrenskraft – Beredskap som affärsmöjlighet för ett hållbart samhälle.
För kanske är det dags att sluta se beredskap enbart som en kostnad för en osäkrare värld – och i stället börja fråga vilka möjligheter den skapar.
Var finns ditt företags största sårbarhet i dag – och kan den bli morgondagens affärsmöjlighet?
Läs mer och anmäl dig på www.uppsala2030.com
//Mia Ulin
